Och där kom du och stal våra hjärtan

Snart har ett helt år gått sen du kom in i våra liv lilla hund.

Vi som aldrig mer skulle ha en hund.

Det bestämde vi när vi var tvungna att låta vår bästa vän Bamse somna in. 

Det var det svåraste beslut jag någonsin tagit.

Där och då bestämde jag att jag aldrig mer skulle utsätta mig för att behöva ta ett sånt beslut igen.

13,nästan 14 år fick vi med dig, lilla fina Bamse ❤

Tre år gick och tanken på en ny bästa kompis kom sakta smygandes.

Men jag slog bort dem lika fort.

Vi hade ju oddsen emot oss.

Tänkte vi. 

Jag jobbade långa dagar och J har ju lite svårare att ta promenader. Tiden fanns inte riktigt.

Jag råkade nämna något om hund så barnen hörde.

Det sådde ett frö hos dom och tjatet om hund var ett faktum.

Men vi stod fast vid vårt nej, ingen hund.

Men så en dag, kikade runt lite på fb.

En vän där hade lagt ut en bild på den finaste hunden med de vackraste ögon jag sett. Och hon undrade om det fanns någon som ville ge denna underbara valp på sex månader ett föralltid hem.

Jag föll pladask!

Visade J och han var inte helt svår att övertala, fast han spelade svår.

Jag mailade vännen på fb och fick svarat att hunden skulle till en familj på prov.

Med tårar i ögonen skrev jag tillbaka att om det inte skulle fungera där så var jag fortfarande väldigt intresserad.

Dagarna gick och jag hade svårt att dölja min besvikelse. Tittade ofta på bilden på hunden och önskade att hon var min.

Och så en dag, hade jag ett mail.

Det fungerade inte med den andra familjens hund.

Ville jag fortfarande ha hunden så var hon min.

Jag grät glädjetårar och skakade av lycka!

Hon var MIN! Och då hade jag bara sett hunden på bild, men det var något speciellt med henne.

Samma kväll lämnade vi av barnen hos min syster för att åka och hämta hem hunden.

Barnen visste ingenting.

Klockan hann bli ganska sent innan vi kom hem och innan barnen kom hem.

Men det kändes så rätt!

Jag vet att man inte ska skaffa hund utifrån en söt bild man ser,men min magkänsla sa hela tiden att det var något med den hunden, vi hörde ihop.

Nu har som sagt snart ett år gått och jag har inte en endaste sekund ångrat att lilla Disa fick bli en del av vår familj.

Hon ger oss så mycket glädje och kärlek.

Även om vi har dåliga dagar så måste ju hunden ha sitt. Vi hjälps åt. Hela familjen.

Och tiden fanns visst, vi behövde bara omprioritera lite.

Och J tar kortare promenader med Disa när jag jobbar. Har han en dålig dag tar han henne i bilen och åker någonstans där han kan släppa henne lös en stund.

Disa är nog ganska bortskämd av oss alla.

Eller okej då, VÄLDIGT bortskämd.

Hon har hittat sitt föralltid hem och vi har fått en ny bästa kompis som alltid är glad och busig.

Älskade lilla hund❤

Instagram

Jo där finns jag nog mest närvarande eller mindre frånvarande iallafall.

Den här bloggen känns ju ganska död. Vi får se till hösten om jag lyckas blåsa liv i den igen. För i höst händer det mycket spännande saker:)

Men som sagt, instagram, där hittar ni mig som zajan.

Välkomna dit!

Märkligt!

Jag kan inte svara på era kommentarer!
Vet inte varför, men misstänker att det är något med bloggers app. Har min dator utlånad till någon som behövde den bättre än jag. Så ni vet.
Kram på er❤

Uttråkad!

Jo det snöar igen!
Det hjälper ju inte att klaga på vädret, det blir ju liksom inte bättre av det.
MEN jag behöver vår NU!
Helst innan jag flyttar hemifrån! Barnen har tröttnat på snön och är så uttråkade.
Och ni som har barn vet ju vad som händer när de har tråkigt!
För er som inte har barn så kan jag avslöja att de blir förjävla tråkiga, bråkiga och förbannat gnälliga. Så skjut mig, eller ge mig vår!
För jag börjar oxå bli förbaskat gnällig och uttråkad!

Söndagar

Är trots allt en ganska bra dag, fast måndagsångesten sakta kryper sig på.
Hade tänkt mig en lång sovmorgon men inte!
Kvart i sju, klarvaken och kaffesugen.
Men det är skönt att njuta av tystnaden med en stor kopp kaffe i handen och en "liten" hund i knät.. Få äga fjärrkontrollen till tv;n en stund innan resten av familjen vaknar.
Sen en långpromenad som påbörjades i strålande sol och avslutades i snöstorm!?!
Men nu skiner solen igen, hunden tar en powernap, familjen börjar vakna till liv och det är slut på tystnaden.
Och så har jag helt tappat makten över fjärrkontrollen, men vad gör väl det när man har sådär 100kg tvätt att ta hand om,
Jättekul, verkligen...

Ni finns i mitt hjärta

Så glad över de fina vänner jag har i mitt liv. De är få men vem behöver många när man har de bästa?!
Ikväll är mina tankar och mitt hjärta hos två av de finaste.

En älskad vän som kämpar mot sjukdom och gör allt för att komma upp till ytan igen. Och jag vet att du kommer fixa det här.
För du är stark.
Och jag kommer att finnas med dig varje steg på vägen.
Som vi sa/sjöng/skrålade igår;
-keep smiling, keep shining, knowing you can always count on me, for sure! Thats what friends are for!

Och en annan lika älskad vän som har haft en lång och alldeles för tuff dag med mycket oro för sin sjuka älskling.
Jag kommer finnas där för dig,det vet du! Om du behöver hjälp så tveka inte
att be mig. Du behöver inte klara allt själv.
Jag finns med dig varje steg på din väg oxå.

Jag finns här för er närsomhelst, är bara ett telefonsamtal bort.
För att jag älskar er och för att ni är de viktigaste vännerna i mitt liv.
Ni har en stor och väldigt speciell plats i mitt hjärta.
Utan er skulle mitt liv vara så mycket tråkigare och jag är inte hel utan er.

Och snart vänder det, då sitter vi med vår sjuka humor och skrattar åt allt elände som just nu cirkulerar i våra liv.

Puss på er S och L!

Det tar lite tid

Mellan inläggen här nuförtiden.
Jag vet inte om det är någon som hänger kvar här, men om det är det så Hej!:)
Har som vanligt inte nåt vettigt att skriva så bjuder på lite bilder istället.
Ja för bilder säger mer än tusen ord tänker jag.

En sån där dag

Ledig, fast med alldeles för mycket inplanerat. As usual!
Dagens mysigaste plan var ju att hela familjen skulle göra julgodis tillsammans.
Men en sjuk man, en försenad och försvunnen son, en sur retsticka till lillasyster, två hormonstinna tonåringar och en halvkrasslig mamma med taskigt tålamod är ingen jättebra kombo för en sån aktivitet.
Jo visst julgodiset blev gjort men i omgångar, då vi inte riktigt stod ut att vara i samma rum några längre stunder.
Eller näe,så illa var det inte riktigt.
Jag är bra på att överdriva lite ibland.
( lilla Nell tröttnade och fixade oss en utklädd katt, söt Rolf i klänning)

Provsmakningen gick däremot bättre. Och jag är nog sockerhög än av alla snickerspraliner,nougatrutor och vad det nu hette..
Dax att borsta tänderna, ska bara smaka en liten liten bit till nu när de andra gått och lagt sig;)
Imorgon fortsätter vi, kola,ischoklad och kanske lite knäck oxå.

Gnäll

Gaaaahhh!!!
Jag blir galen på denna bacill som vägrar släppa taget om mig. Jag hostar, snorar, nyser, ögonen rinner, bihålorna gör sjukt ont och tröttheten tar över helt.
Så sjukt jävla tråkigt gnällig jag är nu!
Så att imorgon ska jag vara frisk. Jo jag har bestämt det. För jag har inte tid med det här gnället mer.
Jag ska jobba:):)" mjukstartar"lite med en 7-18 dag. Men äntligen får jag jobba!!!
Att vara hemma och inte göra ett dugg( ja utom att förflytta mig mellan soffa och säng) är inte min grej.

Nej nu ska jag ta en av mina bästa tjejer på kvällspromenad i snöslasket.
💕Puss på er💕

Jag är lite trött..

Jo mest på att vara sjuk och inte få vara på mitt andra hem, jobbet!!
Men idag är första dagen UTAN huvudvärk! Jippie!!
(Sen att ena ögat kliar,är härligt julrött och rinner, bihålorna värker
och nacken känns som den gått av behöver vi ju inte prata om)
Man har ju inte så mycket att göra när man är sjuk,
eller vänta jag tar tillbaka det där.
Man har massor att göra när man är sjuk men man orkar inte.
Så man(läs jag) ligger mest i sängen eller soffan(ombyte förnöjer?) och tittar på tv eller film.

Så kan man ju inte låta bli att kika lite på Facebook ett par gånger i timmen,
för att se vad alla friska gör.
Och det är här jag blir ännu tröttare!
Trött över alla som bara gnäller, om än det ena än det andra.
Har ni inget bra alls i era liv tänker jag?
Klart man FÅR vara gnällig, men kom igen, inte varje dag,varje timme,varje kvart?
Eller?

Så blir jag trött på alla som alltid måste ha en åsikt.
Eller nu rättar jag mig själv, klart att det är bra att ha en åsikt men man behöver kanske inte vara en åsiktsmaskin varje dag, varje timme, varje kvart?
Jag har oxå åsikter om det mesta men jag skriker inte ut dem varje dag och idiotförklarar inte någon som inte är av samma åsikt som jag.

Olika är bra. Vi kan ju faktiskt lära ganska mycket av varandra och hjälpa istället för att stjälpa.
Försök ha ett öppet sinne för de med andra åsikter,annan kultur,tro eller vad det nu kan vara.
Döm inte så snabbt.Och framför allt döm inte någon eller något efter förpackningen, det som finns på insidan kan vara mycket bättre än vad du någonsin kunnat tro.
Var nyfiken, ställ frågor, hitta det som är positivt, även i det negativa, det kanske är meningen att vi ska lära oss något utav det, men viktigast av allt lev livet och var rädd om dig själv och dina kära.

Åh herregud låt mig bli frisk nu, jag har för mycket tid just nu, märker ni det?
Och jag vet att jag inte behöver läsa allt men jag har ju för tusan inget annat att göra ju!
Haha trevlig helg❄❄

Vill bli frisk NU!

Med ett huvud tungt och en kropp full av feber håller jag mig i soffan idag.
Små korta hundpromenader blir det ju såklart. Men väldigt korta då det känns som bihålorna ska sprängas i kylan.
Ja stackars hund tänker ni nu, men hon får vad hon behöver i allafall.
Hjärngympa är inte helt fel heller när promenaderna inte blir så långa som hon är van vid.
Aktivitetsboll och märgben gör henne tröttare än tröttast.
Och så en massa kel och gos såklart!
Vem kan motstå det med vår lilla kelgris?;)
Men nu sover hon gott.
Själv sitter jag och tänker på hur gärna jag vill vara frisk och få jobba igen.
Tänk att man kan sakna sina goa jobbkompisar så mycket!

Lucia

Tog mitt ena sjuka barn och mitt andra friska barn, grannen och hennes barn, min mamma och min sjuka kropp och släpade iväg oss på äldsta dotterns lucia tåg igår. (Lite smink kan ju tillochmed med lura en själv att man ser frisk ut när man ser sig i spegeln)
Vet inte om det bara är jag men jag tycker att dessa lucia tåg är bland det tråkigaste som finns. Barn som sjunger falskare än falskt och som verkar tycka att det är minst lika tråkigt att stå där och sjunga som jag tycker att det är tråkigt att titta på.
(Jajaja, bli sura nu och kom med en massa kommentarer om hur elak jag är och att det är såååå stämningsfullt, Bah,Skitsnack säger jag!)

Men oj vad jag blev positivt överraskad!
Här var det en härlig mix av tärnor,stjärngossar(eller klu klux klan medlemmar jag vet inte riktigt;)änglar,tomtar,julklappar(ja ni läste rätt)pepparkaksgummor och gubbar!
Och vilken show de bjöd på!
Och sjunga kunde de ju oxå, en tjej sjöng så vackert att jag fick ståpäls på mina nyrakade ben.
Min fina dotter var en söt pepparkaksgubbe med en riktigt stilig hatt.
Som finfin avslutning hade hon, grannens dotter och en tjej till övat in en dans, oj vad duktiga de var! Tyvärr kan jag inte lägga ut filmen på det här då jag bloggar från iphonen.

Så återstår luciatåg nr 2 ikväll på minstingarnas skola, de har lite att leva upp till nu med andra ord;) hahahah!
Tur att de är söta iallafall om det skulle bli alldeles för långtråkigt;)

Ha en fin lucia nu. Det ska iallafall jag försöka ha med min trevliga bihåleinflammation. Jag tror att den gör så hjärnan förvandlas till snor och sakta men säkert rinner ut genom näsan...

Sjukstugan

Ni vet den där migränen vi snackade om sist?
Den är kvar.
Och så har den skaffat sig en kompis, bihåleinflammation.
De funkar inte sådär jättebra ihop kan jag säga. Inte i mitt huvud iallafall.
Det gör ont, så in i helvetes ont. Och ena ögat är svullet så det ser ut som jag gått en boxningsrond.
Tack gode Gud (och doktorn) för väldigt starka värktabletter!
Efter 4 timmar på akuten är jag nu äntligen nerbäddad i min egen säng. Med väldigt trevligt sällskap, en sjuk liten Nell och världens gulligaste hund.
Så just nu är det ganska mysigt att vara sjuk.

Migrän

Jo men såklart!
Ledig helg med en massa skoj planerat.
Vad händer då?! Jo mr Migrän kommer på besök. Riktigt otrevligt faktiskt.
Idag känns det lite bättre, den värsta huvudvärken är borta. Men man känner sig inte helt på topp. Lite dagen efter känsla.
Idag blir det att ladda batterierna med kaffe,soffhäng, film och en trevlig hundträff lite senare i eftermiddag.
Det är -17 grader här idag, vilken tur att lilla Disa har en alldeles egen liten jacka.
Vill ju inte att min lilla pälskling ska frysa! Dessutom klär hon väldigt bra i grönt;)

Heej!

Men hej där!
Jo jag lever, fast jag har ingen tid för den här stackars bortglömda bloggen.
Här är allt som vanligt.
Eller nästan. På fredag börjar J med en ny bromsmedicin.
Spännande, tycker vi.
Hoppas att den fungerar!
Jo men det var väl typ det jag ville få sagt.
Så tar ju den här lilla godingen nästan all vår tid,älskade lilla hund.

Älskade lilla åtta-åring❤

Idag är dagen du väntat på så länge.
DIN DAG!
Som du räknat ner.
Och vilken bra dag du har haft, trots att du fick din mpr spruta i skolan.
Duktiga lilla unge!
Mycket fika och mycket paket har det varit idag, precis som det ska vara när man fyller år.
Men som vanligt så kan jag inte låta bli att undra över hur fort tiden går!
Det var ju nästan igår du låg alldeles nyfödd i min famn.
Stort grattis på din dag min fina, underbara älskade lilla tjej❤

Tar lite helg nu då

Tjohej what a day!

Men nu tar jag helg och firar med ett glas rött i vanlig ordning.

Vad händer annars då?

Jo jag jobbar,går ut med hunden, städar ja mest en masssa tråk helt

enkelt.

Och så hotar jag mina barn.

Hotar med utebliven månadspeng och en ilsk mamma.

Varför tänker ni kanske nu?

Och gör ni inte det så kommer förklaringen här iallafall.

Vi hade en deal.

För att få en slant varje månad så krävde vi;

 hjälp till lite hemma,

håll ordning på era rum,

gör era läxor I TID!

And so on...

Vissst toppen tycket de små liven,DÅ!

Har det funkat?

NEJ!

Så nu är de hotade med att sköts inte detta så

blir det en väldigt fattig månad för dem näästa månad,

moahahahaha!!

Inget jobb-inga pengar,

M Y C K E T   E N K E L T!!!

För mig iallafall, men inte för tre små barn.

 

Hej!

Började skriva dessa rader på min fb status men insåg att det blev för långt.
Glömmer ibland min ventil, bloggen.

Hej förresten!

Sitter och funderar över hur mycket tid folk har till nonsens.
Jag gillar absolut flams och trams.
Ibland på en ganska fånig nivå.
Men skitsnack? Nej tack!
Det är då mina tankar kommer.
Jag förundras.
Förundras över att vuxna människor beter sig som tonåringar.
Jag trodde att vi var vuxna människor och inte pratade skit bakom ryggen på varandra.
Man blir så förvånad när man får veta att människor man inte ens umgås med har så mycket att säga om lilla mig och "vet" så mycket om mig.
Saker jag inte ens visste om mig själv, haha!

Jag har nog med att få min vardag att fungera och har inte tid att sitta och babbla om andras liv hit och dit.

Vill du veta något om mig, fråga gärna istället för att prata en massa strunt och hittepå.
Samtidigt kan jag inte låta bli att le lite åt hela situationen, att jag kan uppta så mycket av någons tid och tankar.

Några små ord på vägen bara,
Har man inget snällt att säga KAN man välja att vara tyst.
Och kan man inte vara tyst, var så pass ärlig och rak och ta saken med den det gäller istället för att gå runt och prata trams.
Är man inte helt säker på det man säger så är det lättast att vara tyst eller ta reda på fakta.
Vi bor i en väldigt liten stad och saker och ting kommer fram förr eller senare.
Just saying;)

Om mina kärlekar

Tänk att kärlek kan vara så stort och räcka till så många.
Kärlek till sin man, fast man har lust att strypa han långsamt och plågsamt ibland. Dock oftast vid PMS.

Kärleken till sina barn.
Det spelar liksom ingen roll hur många barn man har/får, kärleken räcker till dom alla. Fast man vill strypa dom oxå ibland. Men det hör väl till att känna så, har jag hört.

Kärleken till sina vänner som alltid finns där. Vissa har hängt med länge i ens liv och andra har man ganska nyligen lärt känna. Men det känns endå som de alltid haft en del av ens hjärta.
Kärleken till sina andra nära och kära som bara finns där, villkorslöst. Mamma, pappa, syster,morfar, svärmor(fast jag vill nog hellre kalla henne kärmor) ja kärleken räcker till er alla.

Och nu har jag ytterligare en liten goding att ge min kärlek till, lilla Disa,
Älskade lilla hund❤

Höst

Äntligen är hösten här på riktigt.
Jag gillar't faktiskt. Det är så mycket vackra färgen ute i naturen och höstmodet i butikerna törs jag knappt tänka på! Så mycket snyggt som jag vill/måste ha!!

Nya kängor är iallafall inköpta. Kängor är ett måste för mig på hösten. Det passar ju till allt. Snygga och sköna är det ju dessutom också.
Och sköna skor är ju ett måste för mig som står och går hela dagarna på jobbet. Så blir det ju såklart många långa promenader nu när vi har skaffat hund.
Och vilken vovve vi har!
En liten kelgris minsann.
Tror inte riktigt att hon fattat att hon är en hund av modell större. Hon tror hon är en liten knähund.

Ett mysigare slut på kvällen kan man ju knappast tänka sig, än en varm, gosig hund som kryper upp i knät.
Trots att hon knappt får plats:)