Arg,irriterad,orolig och ledsen!

Dagen började som en helt vanlig fredag. Men fick ett samtal till mitt jobb som gjorde dagen tråkig.
Min älskade lilla morfar skulle som vanligt ta sin lilla bil ur garaget för att åka på sin dagliga shopping tur till COOP. När han drar i handtaget till garagedörren så lossnar det och den stackars lilla farbrorn ramlar handlöst baklänges i backen. Under tiden han försöker komma upp på sina stela gamla ben så kommer en bil. Hon som kör bilen ser inte morfar utan kör rakt över honom. Hon kliver ur bilen och säger att det här har hon minsann inte tid med då hon ska till ett jobbmöte!!!! Så hon lämnar lilla morfar där. Som tur är har han goda grannar som bryr sig om en liten snäll farbror. De kör honom blödande till akuten. Då morfar har lite problem med sitt hjärta så äter han en medicin som gör blodet tunt och därför är det extra farligt för honom att blöda eftersom det oftast inte slutar att blöda av sig självt.
Änglavakt hade han i allafall,inga inre blödningar och inga brutna ben i hans gamla kropp.
Nu är han hemkommen från sjukhuset,ordentligt mörbultad,chockad och sydd på flera ställen på kroppen.
Hur tänker en människa som hon,är inte en 87-årig farbrors liv värt mer en ett jobbmöte?Åh det gör mig tokigt arg!!!!
Stackars älskade lilla morfar!

För att räta ut vissa frågetecken!

Är trött på snack bakom våra ryggar så här är till er som känner er träffade eller bara nyfikna!
Vi börjar från början; jag jobbar så gott som heltid,min man är sjuk i MS och våra barn går på fritids efter skolan pga av detta.
Har hört frågan sååå många gånger,dock ej aldrig ställd till mig personligen,
-Varför är deras barn på fritids när mannen är hemma hela dagarna?
Så här ligger det till, kommunen erbjuder barn till föräldrar med vissa handikapp eller sjukdomar en "behovsplats" på dagis eller fritids. Det är ingenting som är gratis, vi betalar för att de ska få vara där precis som alla andra gör.
Är jag ledig så är mina barn lediga och slutar jag tidigt går givetvis mina barn hem tidigt.
Att vara sjuk i MS är nästan också som ett heltids jobb,otaliga läkarbesök, kronisk smärta dag som natt,sjukgymnastik,hålla ordning på alla mediciner som ska tas och en otrolig trötthet som faktiskt inte ens går att beskriva i ord. Denna trötthet har till och med ett namn: fatiqe. Om någon är intresserad av hur vår vardag ser ut så finns en fantastisk sida på nätet som heter www.ms-portalen.com. Där finns en Ms simulator som vi har provat hela familjen för att förstå litegrann hur det är att inte kunna ha full kontroll på kroppen även om hjärnan är helt klar. Värt att prova!

Irriterad!

Den här dagen som började såå bra!
Sovmorgon till 8,överrasknings besök av käraste svärmor och bara 3 timmars jobb!
Söta svärmor tog med barnen på stan och inhandlade vårskor åt lilla Nell och annat smått och gott,tack sötaste du!
Men ibland tar gnälliga människor all energi ifrån en.
Ser mig själv som en oftast glad och positiv person,visst har jag mina gnäll dagar jag med men inte varje dag!!
Hur orkar man gnälla så mycket och komma med spydiga små kommentarer hela tiden,jag fattar inte...
Vissa verkar leta efter något att gnälla för och det gör mig galen! Kan man inte bara vara glad för det man har och ta tillvara på det och sluta ha sååå ont i magen över vad andra gör?Glädjas för någon annans skull verkar inte finnas med på kartan!
Ta en charm kurs eller nåt?
Åhh, vad skönt nu har jag spytt galla tillräckligt,så nu ska jag äta en god middag,lördags mysa,äta godis med mina käraste,och inte ägna en tanke mer åt dessa människor!