Galna, älskade ungar!

Älskade ungar!
Åh vad ni är roliga.
Vi satt och pratade om lite allt möjligt i flera timmar igår kväll.
Om Minnen från när de var små och om sånt som händer nu.

Största berättade om en dröm hon haft om att hon egentligen var adopterad från Finland och att jag och hennes pappa inte var hennes riktiga föräldrar.
I drömmen hade hon hittat ett papper under min kudde angående adoptionen.
Jag försäkrade henne om att jag är hennes riktiga mamma och att jag tillomed kommer ihåg vad jag åt den dagen hon föddes. (Hur man nu kan minnas en sån sak femton år senare?)

Vi fortsatte samtalet och sonen smet iväg upp på rummet. Inget vi tänkte på.
Efter en lång stund kommer han ner igen och säger;
- mamma jag hittade ett adoptionspapper under din kudde!
Kolla in vad han knepat ihop min lilla filur;

Tar hand lite om mig:)

Kaffe,frukost,spikmatta,spikkudde,
Panodil och dator.
I sängen!
Nu jäklar ska jag väl hämta krafter!!!

Hos doktorn

Vet inte varför jag är så rädd för doktorer och sjukhus miljöer?
Det är ju faktiskt inte så farligt egentligen.
Tant doktorn var tillomed snäll.
Klämde,tryckte och lös med sin lampa lite här och där.
Sen tog dom lite blod oxå.

Tecken på en infektion sa hon.
Nähä tänkte jag.
Kändes liksom lite självklart!

Men hur eller hur så fick jag en förstående doktor. Hon förstod min situation.
-Ingen klarar av att ge 100% på jobbet och sen när man kommer hem ska du ge 100% där oxå.
Klart att du inte har tid för återhämtning då, sa hon.
Det kändes så skönt. Att bli förstådd.
Innan jag skulle gå så spände hon ögonen i mig( då blev jag lite rädd)
Så sa hon;
-Du kommer inte att återhämta dina krafter och bli frisk förrän du tar det lugnt. Så nu stannar du hemma i några dagar och tar det riktigt lugnt.
Doktorns order!

Och jag lovade, men fick genast ett hugg av dåligt samvete. ( åh alltid detta j***a samvete)

Ja egentligen berättade ju doktorn inget som jag inte redan visste.
Men det känns skönt att någon annan har tagit beslutet om att jag ska stanna hemma från jobbet. Det lättar mitt samvete lite.
För det där dåliga samvetet är min ständige följeslagare.

Wää! Ensam på en vårdcentral!
Och lite rädd för doktorn!!!

Små men svåra ord

Vet inte riktigt vad som händer med mig just nu.
Feber, ont i kroppen,ont i magen, illamående, huvudvärk. Helt utan ork.
Kroppen vill inte riktigt hänga med. Tröttheten har tagit över totalt.
( ni som känner mig vet att jag alltid är full av energi och alltid har ett projekt på G)
Just nu känns allt lite för mycket.
Deppar ihop lite här, märker ni det?

Jag som alltid är stark och alltid orkar allt och fixar allt helst själv har mött min överman.
Mig själv.
Kroppen har sagt ifrån fast jag var inte ens beredd.

Så imorgon är det jag som går till doktorn och lägger alla korten på bordet.
Om hur mitt liv ser ut just nu, fyllt av oro.
Om hur stressen påverkar mig och hur jag mår.
Kanske är det nu det är dax att sträcka ut sin hand och säga det där lilla svåra ordet som jag så sällan använder.
Det lilla ordet är
Hjälp.

Sjuk=ful!

Varför är man så ful när man är sjuk?
Jag menar bara att jag tycker att det räcker med att man mår skit och knappt orkar förflytta sig.

Min ork räcker ungefär att ta sig mellan soffan och sängen idag. (Ombyte förnöjer va?!)
Ja så måste man ju ta sig till toan emellanåt oxå. Vem kom på den dumma idéen att placera en spegel ovanför handfatet? Va!va!va!
Så urbota dumt!
Ska jag behöva se mitt sjuka, trötta,matta osminkade fejs varje gång jag måste tvätta händerna?
Hade jag varit lite piggare hade spegelfan åkt bort.
Men jag spar på krafterna tills det är dax att byta från soffläge till sängläge.
Så spegeljäveln får snällt vara kvar.
Så här fulful är jag när jag är sjuk om ni undrade alltså!

Fy vilken dålig dag

Idag är ju som sagt stora tycka synd om sig själv dagen. Jag har sovit bort en hel dag, sängen har jag inte tagit mig upp ur förrän nu. Bytte till soffläge ist. Det var länge sen jag sov bort en hel dag,typ 18 år sen.
Jag har alltid svårt att ligga kvar i sängen annars. Får så mycket idéer och spring i benen när jag ligger där. Men inte idag.
Barnen har varit fantastiskt snälla mot sin sjuka mamma idag, gullungar:)
Ikväll var det dax för disco för de små och jag har sån ångest för att de får gå dit och hem helt själva. Mina ben bär mig inte alls idag så jag kan verkligen inte lämna/hämta dom.
Men jag samlade mina sista krafter och fixade lite frisyrer på dom båda och en aning makeup på lilla Nell. Nu är det soffläge som gäller igen och en nervös väntan innan två små barn kommer hem från diskot. Jag avskyr att låta dem gå själva hem i mörkret. Visserligen tar det ca fem minuter att gå från diskot och hem men iallafall.
Åh vad jag känner mig som en urkass mamma idag.

Stackars mig

Näst intill döende, i kräksjuka, feber och ledvärk!
Återkommer en annan dag om jag överlever..
Vilket sätt att spendera lediga helgen på,not so much fun!
Tycker faktiskt synd om mig själv, for real!
Wäää!!!

Lite blandat gnäll och lite blandat mindre gnälligt.

Just den här veckan känner jag mig dålig på allt jag gör.
JA ALLT!
(tur att det är fredag imorgon)

Och så har jag bara tråkiga kläder i garderoben, halv bråkiga barn som är sjukt dåliga på att lyssna,trist attityd (enligt J) ett smutsigt och stökigt hem (enligt mig, för karlar SER tydligen inte sånt!!),så har jag drabbats av total tröttma( eller så är det bara ren lathet),
har en sjukt jobbig katt som bara går runt och vrålar helst nattetid(han kan fan inte ens jama som en katt) och så är jag galet uttråkad hela tiden fast jag inte orkar göra något alls.

Ja så kul har jag just nu!

Men lite bra saker har ju hänt idag oxå.
Har haft en bra dag på jobbet, maten stod på bordet när jag kom hem, minsta dåliga lyssnaren(Nell) har dammsugit hela nere våningen, den lite större dåliga lyssnaren( Anthon) har plockat i ordning på disk och så fick jag ett trevligt telefonsamtal på jobbet som gjorde mig glad:)
Ja det var min dag det!
Hur har ni haft det idag?

Soffläge

Jag har gjort the big mistake att lägga mig i soffan. Nu vill hela min kropp sova!
Men egentligen borde jag göra många saker. Ni vet det eviga plockandet. Flytta en hög med reklam, plocka upp ungarnas blöta mössor och vantar från golvet, ta hand om disk och tvätt.
Men nae! Min hjärna tänker så där tonårstrotsigt,
Orka ba!
Hungrig är jag oxå men för trött för att äta. Återigen är hjärnan på tonårsnivå,
Orka ba!
Men en stor chokladkaka har jag i min väska, den blir bra till kvällsmat.
Om bara ungarna kunde gå och lägga sig så jag får ha den i fred.
Hej svejs!

Att känna sig som barn igen

Äntligen säger jag bara. Så himla mysigt ju. Med snö alltså.
Märkte på min promenad till jobbet igår morse, när det snöade som mest,hur barnsligt förtjust jag faktiskt är i snö.
Jag fick sån lust att slänga mig ner på backen och göra snöänglar.
Och kasta snöboll på folk som jag mötte hade jag oxå god lust att göra.
Men nu var jag ju ensam och som vuxen kan man ju inte göra så.
Vart är mina barn när jag behöver dom?;)
Tänk om jag hade gjort allt jag hade velat göra, oj vad alla hade trott att jag blivit tokig. Tur att man kan hejda sig ibland.

Efter jobbet hämtade jag två små barn som tillbringat eftermiddagen hos mormor. Och äntligen fick jag ta igen det jag missade på morgonen:)
Snöbollskrig!!!
Herregud så skoj det var.
Den där promenaden från mormor och hem,som annars tar tio minuter tog istället 40 minuter.
Jag vet inte vem som hade roligast jag eller barnen:)

Välkommen åter

Kul att du är tillbaka.
Jag undrade så var du tagit vägen.
Blev nästan lite orolig där när du bara försvann.
Men nu är allt som vanligt igen med sömnlösa nätter, andnöd och överraskande attacker dag som natt.
Och träningsvärk i magen har du ännu en gång gett mig.
Ja för att vara frisk någon längre stund är helt klart överskattat tycker jag.
Hej hostan och välkommen igen.

Inte så smart

Ni vet det där med att snooza, som vi snackade om igår.
Det är inte så smart om man vill få iväg sina barn till skolan i tid utan att stressa ihjäl de små liven. Har jag hört.
Av en kompis alltså.
Ja för ni trodde väl inte..?
Att det var Jag?!? Idag igen..
Näe nu får ni skärpa er lite.
Det var ju en kompis sa jag ju.

Här va det tomt

Det ekar tomt här. Ja i mitt huvud alltså. Tankarna vill inte riktigt bli till ord idag. Idéetorka= bloggtorka.
Men ni kanske vill veta att jag jobbat lite idag?
Nähä inte det.
Att jag "råkade" snoozza lite för länge i morse och nästan, men bara nästan kom försent till jobbet är väl högintressant info?
Nähä inte det heller.
Men då kan jag väl skryta med vilken fantastiskt duktig liten 7-åring jag har.
Hon har städat hela vår övervåning och bäddat alla sängar helt själv.
Gulliga unge:)

Näe det var väl allt intressant som hänt idag, typ...
Hej så länge!

Som söndagar ska va.

Trots brist på sömn natten till idag så har både humöret och energin varit på topp.
Promenerat,storhandlat,lagat mat, fixat efterrätt, bakat en kaka ja det var min söndag det. Nu återstår soffläge och aftonbladets söndagsbilaga.
Lovely:)
Precis så här ska söndagar vara!

Och det där med att det är måndag imorgon förtränger vi en stund till va?
Bra då säger vi så!
Vad har ni för er denna härliga söndag?

Vad menar han?

Om du hade körkort, älskling, så hade detta varit den perfekta bilen för dig, säger min man.
Jag fattar inte riktigt vad han menar?
Gör ni?

Om lite av varje

Lördag och jobbdax om några timmar.
Skönt med sovmorgon och bara tre timmars jobb:)
Men nu myser jag i soffan med sonen, en stor kopp kaffe och (förbannar) Disneychannel. Jag är liite trött på just Disneychannel efter veckans sjuka.
Och sonen är typ beroende av just den kanalen.. Suck!
Men han sitter ju iaf still när jag pussar honom om han tittar på tv, så han får välja kanal;)
Efter jobb blir det nyårsrevy med min kära granne.
( ingen aning om vad jag tycker om den, men sällskapet är det bästa och biljetterna var gratis! Yes smålänning I am;)

Nästa helg tänkte jag ta med mig några barn och göra en liten resa.
Vi ska shoppa lite och träffa någon som jag redan nu känner att hon kommer bli en fin vän.
Tänk att man kan träffa vänner genom att blogga och läsa bloggar?:)
Som dessutom inte bor alldeles för långt bort:)

Även om man är lycklig i vardagen så behöver man ha saker att se fram emot som förgyller den.
Om allt var same old,same old hela tiden tror jag inte att man skulle uppskatta det man har.

Och så måste jag bara säga TACK för alla era fina ord när jag skrev om våra tråkiga besked.
Man blir varm i hjärtat av allt fint ni skrev.
Puss och kram:)
Och så önskar jag er den bästa av helger:)

Att njuta lite av ögonblick

När jag var liten drömde jag ofta om hur livet skulle se ut när man var vuxen.
För vuxen ( när man var sådär 10 år iaf) blev man ju när man fyllt arton!
Och när man var arton var ju allt över trettio döö gammalt.
Men hur eller hur så var min dröm Som barn att gifta mig, få barn, ha ett roligt jobb och att få vara lycklig. Alldeles lagom krav för att bara vara tio tycker jag.
(Sen ville jag ju gärna vara cirkusprinsessa men något ska man väl göra när man blir gammal oxå;)
Och tänk nu är man där, döö gammal och gift med en fin man och tre fina barn har jag och lycklig är jag! Tänk att man fått allt man drömde om när man var liten.
Visst det här med sjukdom var väl inget man ens funderade på om det kunde drabba ens familj, men samtidigt har sjukdomen vi lever med fått mig att uppskatta livet så mycket mer.
Allra bäst trivs jag kvällar som dessa, minsta leker och fnittrar med kompisar på rummet, mellan är iväg och leker på sitt håll( ja bättre hade ju varit om han varit hemma men jag ha lärt mig att man inte kan få allt samtidigt här i världen), största är hemma och umgås med mig och J.
Älskade lilla familj vad underbara ni är!

Tråkiga besked

Tänk att man aldrig kan få vara riktigt glad några längre stunder...
Var med idag när J träffade sin neurolog.
Efter undersökningen konstaterade hon att J blivit sämre:(
Hon kunde inte svara på om det är tillfälligt eller inte.Hoppas,hoppas på tillfälligt!
Den progressiva MS:en som J har är lurig på det sättet.
Reflexerna var mycket sämre än de varit tidigare och värken han har kan de inte göra mer åt.
Neurologens ord gjorde ont i mitt hjärta och det var(är fortfarande) nära till tårarna.
Hon sa att alla som har den här svåra formen av MS blir så här dåliga förr eller senare och med tanke på att J haft MS så länge så var det inte helt omöjligt att försämringen är bestående.
Och eftersom han nu är så dålig så vet hon inte om de kan fortsätta med cellgifterna, då de kan göra mer skada än nytta.
(cellgifterna har ju en massa biverkningar,inte bara kräkningar och håravfall,de kan även ge en massa annat skit,hjärtat och levern kan ta skada, ja tillochmed cancer kan man tydligen få!!!)
Fan oxå vi som var så glada efter förra besöket då det syntes en förbättring!
Vi som hoppades så att det skulle bli bättre.
Varför ska det hålla på så här hela tiden?
Ett steg framåt och två tillbaka.
Har allt det där jobbiga vi gått igenom varit helt i onödan?
Ja frågorna är många nu som ni säkert förstår och svaren är få.
Nu ska en ny magnet röntgen göras på hjärna och ryggrad.
Sen ett ultraljud på hjärtat och en massa andra prover som jag inte minns.

Efter att allt detta är gjort ska hon ta ställning till om det blir mer cellgifter.
Väntan känns lång. Alldeles för lång.. 
Skitdag...

Att ha för många tankar i huvudet!

(dum rubrik, för var skulle man annars ha tankar, om inte i huvudet men jaja..)
Åh vad mycket man hinner att fundera på när man är hemma med sina små sjuklingar.
•Som att vi behöver verkligen en ny soffa helst igår.
Den är inte ens skön att ligga i länge och då är det illa.Riktigt illa.
Och då kanske det inte är läge att vara så kräsen, utan bara köpa en ny?
Men jag är kräsen och velig.
Inte riktigt läge att vara velig heller men hey beslutsångest är mitt mellan namn!
•Hur mycket man uppskattar frisk luft efter att ha varit instängd i kräks och bajslukt i några dagar, även om det bara rör sig om en promenad till affären.
•Och under den promenaden till affären känner man sig som största skurken för ute ska man ju inte va när man är hemma från jobb.
Ja mat behöver vi ju, även om delar av familjen troligtvis kommer att få upp eller ut den fortare än andra;)
•Eller är sjukan över för denna gång?
I hope so!
•Att det märks att barnen börjar må bättre( läs uttråkade) nu börjar tjafset, gaah!!!
•Och nu när min värsta inbillningssjuka eller hypokondri lagt sig lite ( för visst borde jag ha börjat kräkas lite nu om de hade smittat mig?) så är det ju faktiskt onsdag idag och jag har en ledig dag imorgon och då kanske ett glas vin och en film med min älskling skulle sitta fint till kvällen?
Ja ni märker att jag have à little to much time to kill?
Ska sluta nu så ni inte döör av uttråkhet eller va det nu heter?

Sista fråga bara, fick den här filmen idag, har någon sett den? Är den kul?
( oops blev visst två frågor här)

att njuta lite av VAB

Efter en natt from hell med noll timmars sömn för mig och lilla N, så har vi det just nu ganska lugnt här hemma.
Barn nr två var ju iallafall så pass väluppfostrad (där har jag gjort ett bra jobb;) att han väntade tills morgonen med att börja sina uppkastningar och eh ja ni fattar...


Ibland är det ganska skönt med sjuka barn!
Som just nu.
De ligger i sina sängar, nedbäddade och omstoppade.
En sover och en kollar på film.
Inget tjat, inget tjafs och inget KRÄKS!!!!
Bara lugn och ro.
Jag måste säga att även om jag gärna hade jobbat idag så njuter jag lite av lugnet.
VAB kan ju vara riktigt skönt ibland.


Storsaneringen av toaletter och resten av hemmet  är avslutad.
(Nu väntar bara tvättberget på mig)
Men det får vänta en stund,nu ska jag krypa upp i min fåtölj med en STOR kopp kaffe och läsa mina favorit bloggar, ni kanske till och med kan tipsa mig om någon bra som jag inte har lyckats hitta till ännu?
Nu när jag har alltid i världen tänkte jag:)

Och så saknar jag en tonåring här hemma!!!!!!
F,hoppas du vågar komma hem idag,har sanerat ditt rum oxå,just in case;)
(ja man får använda så många utropstecken om man känner att man behöver det;)

I miss you!

Kräksjuka i huset

I'm sorry My friends!
Jag har inte tid med detta idag,
För jag torkar kräks!
Inte det roligaste jag gjort idag skulle jag väl kunna påstå.
Men måste bara berätta,
att JAG gästbloggar här!
Vilken grej att få en sådan förfrågan va!
Herrugud så glad jag blev.
För det är en av de finaste och mest positiva blogg jag följer.
Och så bjuder hon alltid på så otroligt vackra bilder.
LÄS DEN!
Tack fina Messan för att jag fick klottra lite hos dig=)

Tufft jobb framför mig idag;)

Soffsöndag är min plan för dagen.
Läsa bloggar, dricka kaffe och äta upp resterna av lördagsgodiset.
Ja tufft jobb,jag vet,men någon måste ju göra det.
Så jag offrar mig.
Ibland är jag bara för snäll tycker jag!

Vardagslyx

Eller just det, det är ju lördag så jag menar helglyx.
(Lördagar känns inte alls som helg när man jobbat hela dagen)

Ibland får man det man önskar. Igår smsade jag med en vän om min oro när J var på sjukan. Just då var jag trött på att försöka vara stark och hålla skenet uppe för barnens skull. Jag vill ju inte oroa dom genom att visa att mamma är så ledsen och orolig för att deras pappa är sjuk.
Jag kunde varken dra täcket över huvudet eller bli liten igen.
Inte igår iallafall.
Men idag fick jag vara lite liten igen, så underbart!
Världens bästa föräldrar var barnvakt idag när jag skulle jobba, för J mår fortfarande inte bra.
När jag slutat jobba och skulle hämta hem mina små/stora troll blev jag inbjuden på middag.
Mammas kalops.
Åh vad skönt det var att sitta ner vid ett dukat bord, maten lagad och min underbara familj samlad. Mamma, pappa, syster yster och nästan alla barnen. (Äldsta dottern fattades och J förstås.)
Den där underbara känslan av familjens kärlek och stöd mitt i allt det här jobbiga som vi tvingas gå igenom titt som tätt.
Det var nästan bättre än att känslan man hade när man var liten och kröp upp i mammas eller pappas knä när världen kändes orättvis.
Åh vad underbara ni är, jag är så glad att jag har er och vi har så himla kul tillsammans. Har fortfarande skrattkramp i magen!

Mina föräldrar är bara de bästa!
Och syster yster oxå såklart:)
Kärlek!

Om fredagar den trettonde

Vissa dagar minns man extra mycket. Som fredagar den trettonde.
Visst skrock säger ni och det må va hänt. Dagar blir vad man gör dom till,men vissa saker kan man inte styra över.
Som just fredagar den trettonde.
Så länge jag kan minnas har jag nog alltid varit lite drabbad av otur och framför allt just fredagar den trettonde.
Och då är jag inte ens särskilt skrockfull.
Förutom att jag spottar tre gånger när jag ser en svart katt gå över vägen, jag lägger inte nycklar på bordet, jag går inte under stegar och jag fäller inte upp paraplyer inomhus( eller okej då lite skrockfull är jag väl kanske då)
Men de senaste åren har varit lite för mycket just fredagar den trettonde.

Om jag inte minns fel fick J sin MS diagnos just en fredag den trettonde.

För ca två år sen följde jag med min cancer sjuka moster till Linköping för att hon skulle få strålbehandling.
Det blev hennes sista resa då hon föll i koma på hemvägen och dagen efter fanns hon inte längre i livet.
Det var en av de värsta dagarna i hela mitt liv. Min älskade moster som alltid funnits där. Som varit en extra mamma åt mig i hela mitt liv.
Fy vad saknad hon är.
Hon fattas mig!

Sen har vi ju dagen idag oxå. Den började ju hyfsat, förutom att J inte mått så bra.
Kom hem från jobbet och tänkte att ja för en gångs skull så har fredagen den trettonde varit helt okej.
Men så fel jag hade!
J blev sämre och sämre och fick ännu mer värk. Till slut gick det inte att undvika, han tog sig till sjukhuset för att få hjälp.
Efter några timmar här hemma fyllda med oro kom han hem igen min älskade man.
Men fick han någon hjälp då?
Nja vet inte riktigt om man kan kalla det hjälp.
Läkaren tittade i J;s journaler, ingen undersökning, suckade och skickade hem honom med en påse värktabletter!
Ja vilken fantastisk sjukvård vi har?
Och nämnde jag att det är fredag den trettonde idag?

Fy för denna fredag!

Åh fy vilken tråkig start på vår helg!
J har varit dålig i veckan med feber och hosta.
Och så den där förbannade värken han har min älskade. Den blir bara värre och värre. Inga värktabletter hjälper ordentligt.
Efter diverse samtal till sjukvården fick han en tid till medicinavd på torsdag, nästa vecka!!!
Det är ju nu han behöver träffa en doktor!
Åh vad det gör mig arg!
Jag förstår att det finns fler som är sjuka och behöver hjälp och vård.
Men jag som ser hur dålig han har varit dessa dagar och hur dålig han är idag tycker allt att de kunnat ta emot honom idag!
Det tär på mig och barnen att se hur sjuk han faktiskt är.
Och då dessutom inte få någon hjälp!!
Men nu tröttnade han på att ha det såhär så han åkte nyss till akuten. Hoppas, hoppas att de kan hjälpa honom där.
Och hoppas, hoppas att jag får hem min man ikväll!
Usch vad ledsen och orolig jag är.
Det är nästan svårt att hålla masken för barnen, men jag försöker mitt bästa...

Förbannade jävla MS helvete!
( nu får jag väl lägga i tre pengar i svärburken)

I chock

Ibland chockar mina barn mig!
Som just i detta nu.
Dom sitter på övervåningen och leker. Tillsammans!
Med varandra!
Och dom har kul, skrattar och är sams!
Jag menar hur ofta händer något sånt?
De har hållt sams en HEL dag(visserligen är den inte slut än men iallafall)!!!
Det kanske finns en Gud trots allt;)

Hektiska dagar, bästa vänner och kärlek

Idag har varit en hektisk dag i fru Bekesi's liv.
J är sjuk och vi vet inte om det är en vanlig förkylning( eller vanlig och vanlig, MS:en gör ju honom extra känslig för förkylningar) eller om det är MS: en som ger sig till känna på sitt elaka sätt.

Upp på morgonen (alldeles för tidigt) för att få iväg två gull till skolan, sticka iväg fort som tusan och inhandla lite mediciner till min älskade, sen cykla till jobbet( halt som tusan var det),jobba och slita som en tok, iväg till Apoteket för att hämta ännu mer mediciner till J. Sen hem, laga mat, packa skolväskor och gympaväskor till gullen,tvätta,städa ja allt det där vanliga som är så enkelt annars när vi är två som hjälps åt.
När J är sjuk hänger allt på mig. Han måste ju få vila annars tar det ännu längre tid innan han återhämtar sig.
Men jag gör det så gärna, bara han blir pigg min älskade man.
När allt hemmafix äntligen var färdigt drog jag med mig gullen och gick iväg till min bästa vän och granne.
Så J fick lite lugn och ro och jag fick sitta ner prata, skratta och umgås med den snällaste, goaste och finaste vännen som finns.
Hon som alltid finns där, lyssnar, kommer med kloka råd och alltid lyckas få mig att skratta även när livet känns motigt och orättvist.
Alla skulle ha en sådan vän.
Fina,fina Linda!

Men nu tar vi kväll,
Vi har tänt ca 172 ljus i vårat hus så nu sitter vi bara och myser. Saknar bara en STOR choklad kaka,då hade kvällen varit ännu mer perfekt.
Ja ännu bättre hade det ju förstås varit om J varit frisk.
Men det är ju mysigt att få pyssla om min sjukling.

Hoppas ni har en fin kväll:)

Utan er..

Utan er min kära lilla familj skulle jag vara tom.
Utan er skulle jag inte ha så mycket kärlek i mitt liv.
Utan er skulle jobbiga dagar vara så mycket svårare att ta sig igenom.

Ni är så underbara, roliga att vara med, älskade,tokiga, vackra både på utsidan och insidan.
Ni är så kloka, duktiga och knasiga.
Dagar utan er är grå.
Jag älskar era galna upptåg, era härliga skratt,era små kommentarer och jag älskar er för att ni är just ni.
Ni gör mig varm i hjärtat.
Tänk att just jag har fått tre underbara barn och en underbar man som älskar mig lika mycket som jag älskar er.
Ni är det finaste jag vet!

Om healing

Jag vet att många inte tror på healing och tycker att sånt är bluff och båg.
Då kan ni sluta att läsa nu;)

Jag fick chansen igår att få healing.
På distans dessutom.
Eftersom jag provat detta tidigare,(både på distans och öga mot öga ) och haft mäktiga upplevelser så tackade jag ju självklart ja!

Jag låg ner i min säng och blundade.
Hamnade nästan direkt i ett meditativt tillstånd, totalt avslappnad och med ett inre lugn som jag annars har så svårt att hitta.
Efter en stund såg jag alla möjliga färger och det kändes som jag lämnade min plats i sängen. Jag svävade iväg och såg de vackraste platser som jag inte kan beskriva i ord.
Emellanåt "landade" jag i min kropp igen och då kände jag hur det ryckte och domnade det i kroppen lite här och där. Framför allt på de ställen där jag brukar ha ont.
Efter ca en halvtimme kände jag mig färdig.
Jag kände mig mer harmonisk, piggare och framför allt friskare än vad jag gjort på väldigt länge.
Jag fick lättare att andas och har inte behövt använda symbicort medicinen på hela natten.
Äntligen kan jag ta djupa andetag utan att det gör ont.
Hostan är kvar men i lindrigare form.
Jag har fått sova en hel natt utan att vakna tjugo gånger av hostattacker för första gången på snart fyra veckor.
Muskeln vid skulderbladet gör inte lika ont idag, jag kan lyfta min arm utan att det känns som att någon sticker en kniv där.

Ja jag är så nöjd!

Och ni som tycker att allt detta är flum,
Har ni provat?
Med ett öppet sinne kommer man längre:)

Tröttsamt

Oj vad fort denna lediga helg har gått.
Vi har bara tagit det lugnt och jag har försökt bli frisk, vilket har gått mindre bra.
Åh vad trött jag är.
Trött på att va sjuk.
Trött på att inte ha någon ork.
Trött på att hosta.

(Men jag får väl tacka hostan för mina nyvunna magmuskler;)
Tur att jag haft mitt lilla överlevnadskit!

På jakt

Igår kom jag på att vi måste skaffa oss en ny soffa! Eller jag har ju tänkt tanken ganska länge men låtit det stanna just som en liten tanke.
Började kika runt på olika sidor på nätet och vips så var den där, drömsoffan!
På blocket av alla ställen. Billig var den oxå, men självklart så hann någon före oss. Åh vad besviken jag blev!
Så idag har jag tillbringat dagen med att vara på soffjakt.
Har letat på alla sidor på nätet jag kan komma på men ingen tur någonstans.
Jag vet ju precis hur vår nya soffa (eller begagnade) ska se ut.
Jo kanske lite tur hoppas jag. Har mailat ett företag som heter tiwest där de kanske kan fixa min drömsoffa!
Men nu måste jag ju vänta enda till måndag innan jag får svar.
Suck vad otålig jag är, värre än ett barn på julafton faktiskt!

Så snällt

Hostat,promenerat,hostat, handlat,hostat,tvättat,hostat,städat,hostat,lagat mat,hostat...
Ja ni fattar grejen va?
Inte en lugn stund från denna hosta from hell!
Men fina blommor köpte jag åt mig själv, som en liten krya på mig present.
Snällt av mig va!

Familjemys

Så var det allså torsdag igen, fast det känns ju nästan som fredag.
Kan bero på att jag är ledig till måndag.
Riktigt välbehövligt ska jag lova!
Har en riktigt mysig långhelg att se fram emot. Inte ett endaste måste i sikte.
Lovely!
Ska återhämta krafter och hoppas på att bli frisk. Helt sjukt trött på att hosta nu.
Men jag blir ju nästan rörd till tårar över vilka änglar jag har i min lilla familj.
Har ju en gullig man som pysslar om mig, tack gullet:)
Och barnen är oxå snälla mot sin krassliga mamma,gullungar!
De håller sams och har kul tillsammans, finns inget härligare än att höra dom skratta ihop.
Söta storasyster tog med lillasyster till affären och handlade. Sen fixade dom pannkakslunch tillsammans.
Lillebror/storebror har haft en skön slappar dag. Han har inte ens kommit ur pyjamasen än:)
Tänker att jag nog ska göra honom sällskap. Pyjamasdax för mig oxå!
Vi ska ha en riktig familjemys helg:)

Gnälligt värre

Idag är jag gnällig som tusan!
Har haft en envis hosta som hållit mig vaken om nätterna i tre veckor.
Och ont gör det oxå:(
Var hos doktorn idag som konstaterade att jag har hostat så mycket att muskelfästen (vid skulderbladet)lossnat.
Det gör ont, riktigt ont!
Därav min gnällighet!
Ibland får man tycka lite synd om sig själv va?
Fyra veckors hosta kallade han det. Det låter som en barnsjukdom tycker jag.
En veckas hostande kvar nu då, Om det nu stämmer?!
Hoppas den veckan går jäkligt fort för nu är jag trött på't .

Jamen så kul med lov då

Har tänkt på det här med att barnen ska ha en massa lov hit och dit titt som tätt.
Under dessa veckor rubbas ju allt vad rutiner heter.
Och när lovet väl är slut uppstår ju en del konflikter för att återinföra dessa rutiner igen.

I det här läget befinner vi oss just nu;
De ska vara uppe sent på kvällarna för det är ju faktiskt lov!
Inte tänker de på en stackars trött och sliten mamma som har jobbat en hel lång dag. ( ja jag är lite fånig men jag kan verkligen inte gå och lägga mig innan barnen)

Sen kräver de att jag ska smyga på morgonen oxå, för att de ska ha sovmorgon!!
Jag som är smidig som två elefanter!

Herregud allså vilka krav.

Näe jag är inte alls avundsjuk på att de är lediga och jag får jobba, hur kan ni tro något sånt??!!

Tvättkorgs mysteriet

Igår städade jag hela mitt hem och då menar jag STORSTÄDNING!
Jag plockade ihop ungarnas tvättberg som de verkar samla på( helst på golvet men gärna under sängen oxå)
Jag tvättade X antal maskiner för att de skulle ha något rent att ha på sig idag.
Då kommer jag till min fråga,
Hur fan gick det här till?
De var tomma igår kväll när jag gick och la mig!

En härlig start på det nya året

Wow! Vilken härlig start jag har fått på det nya året.
Sovmorgon till tio, minns inte när det hände att vi sov så länge sist.
Gick upp och drack morgonkaffet i lugn och ro. Sen har resten av dagen bara rullat på och jag har varit fylld av energi!
Jag åkte på shopping tur till Ica maxi med bästa grannen.
Lagade en grym köttgryta och en underbar efterrätt och bjöd hit mamma,pappa, syster yster och hennes dotter.
När dom hade åkt hem var jag borta hos en kär vän och hälsade på hennes nyfödda lilla tjej.
Jag vågade inte hålla i henne, hon var ju så liten och det var ju sp länge sedan jag hade ett sånt litet knyte i min famn. Så jag nöjde mig med att titta.
Vilket vackert litet barn!
( henne har ni gjort bra Fia ;)

Sen storstädade jag hela mitt hem,bäddade rent i sängar,
möblerade om ett sovrum och tvättade några maskiner tvätt.
Så nu som först har jag satt mig ner för första gången idag!
Känner mig helt nöjd med dagen.
Hoppas att man kan vara lika fylld av energi resten av året också!

Och en fin liten present fick jag av min söta syster dotter, ett familjeporträtt:)
Fint va!