Jag vill alltid vara så bra som möjligt på allt jag gör,inte vara bäst alltså, utan bara bra.
Men ibland känner man bara att man inte kan någonting och inte duger till,fast man innerst inne vet att man kan och duger precis som man är.
Negativa tankar flyger runt,runt i huvudet och man undrar när ska alla andra se att jag inte kan,att jag bara är en bluff?
Tror jag bara att jag kan eller kan jag verkligen?
Det kan handla om allt från jobb till att vara mamma,fru och vän.
Har ju ett jobb som jag trivs med, en underbar man och tre vackra fantastiska barn.
Har endast några få riktigt nära vänner eftersom jag valt det själv.Har rensat bort de som tog mer än de gav.
Och är ju egentligen nöjd med mitt liv.
Varför ska dessa tvivel dyka upp i tankarna?
Men imorgon är en ny dag förhoppningsvis utan dessa tankevirvlar.
Vi är ju alla människor och alla är vi ju bra precis som vi är!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar