Jag tar tillbaka det där jag skrev igår, om barn som håller sams allså!
Minstingen kan driva en från vettet med sitt temperament!
Jo det var väl bara det jag ville få sagt.
Är dock fortfarande glad och lycklig och väntar med spänning på det som ska ske:)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
blandade inlägg
-
Tänk att man aldrig kan få vara riktigt glad några längre stunder... Var med idag när J träffade sin neurolog. Efter undersökningen konsta...
-
Ibland gör det så ont i hjärtat när man lever med sjukdom. Så ont så det nästan går sönder. Ont för att J har så ont och mår så dåligt, fö...
-
Ikväll lättar jag mitt hjärta här, det börjar bli tungt. Jag struntar i att jag blottar alla mina tankar jag bär på i tysthet,för det bara ...
-
Snart har ett helt år gått sen du kom in i våra liv lilla hund. Vi som aldrig mer skulle ha en hund. Det bestämde vi när vi var tvungna att ... -
Ibland chockar mina barn mig! Som just i detta nu. Dom sitter på övervåningen och leker. Tillsammans! Med varandra! Och dom har kul, skr...
-
Det blir glest mellan inläggen här nuförtiden, hoppas ni inte förväntar er mer. Bloggen, jag och livet går på halvfart nu. För tiden räcker...
-
Jag har fått en lampa som jag försökt skruva ihop. Gick inte bra. Inte alls! När jag äntligen fick upp fanskapet i taket, så lös den inte! ... -
Är trots allt en ganska bra dag, fast måndagsångesten sakta kryper sig på. Hade tänkt mig en lång sovmorgon men inte! Kvart i sju, klarva... -
På kvällarna när alla lagt sig har man tid för lite eftertanke.Känslorna man trycker undan på dagarna för att vara pigg, glad och en bra mam...
-
Mycket händer denna veckan,vi fyller visst år både mannen och jag. Sen är det dax för mannen att få sina cellgifter mot MS:en igen,på torsd...
Ja du barn med temperament vet jag allt om ;)
SvaraRadera