vart är världen på väg?

I närheten av där jag bor finns ett gruppboende för funktionshindrade och psykiskt handikappade.
Jättebra att sådana ställen finns.
Vi har aldrig haft några bekymmer med att ha det så nära inpå.
Men imorse vände det.
Jag skulle ta åtta bussen till jobbet,med den bussen åker det även barn som ska till sin skola.
Även en blind man från det här gruppboendet åker den bussen till dagcenter varje morgon.
Vi lät den blinda mannen gå på bussen först,sen klev barnen på och sist jag.
Kortläsaren på bussen var ur funktion,det störde tydligen den blinda mannen som blev galet arg och gav sig på ett av barnen. Han matade slag med sin blindkäpp mot det stackars barnet. Slag efter slag.
Och fattar ni INGEN,absolut INGEN sa någonting.
Bara lilla jag som är typ tre äpplen lång!
Jag blev också galet arg och gick emellan och skrek och svor ramsor som jag inte ens visste att jag kunde!
När jag svurit färdigt sa busschauffören lite lamt
-Så där kan man ju inte göra.
Eh? Nae och inte fan kan man sitta tyst och se på när en vuxen slår på ett litet barn heller!
Frågade barnet hur det gick och det gick ganska bra sa han med tårar i ögonen.
Framme vid jobbet kände jag att det här kan jag inte släppa.
Det upptog min tankar och har så gjort hela dagen.
Jag ringde upp verksamhetschefen på kommunen och förklarade vad som hänt.
Även om det inte drivs i kommunal regi så skulle hon gå vidare med det.
Men fortfarande kände jag mig inte helt tillfreds med det.
Så jag letade upp telefon nummret till de ansvariga på boendet och skällde en hel del där också.
Fick ett löfte om att den blinda mannen inte skulle få gå själv till bussen något mer.
Så lite nöjd med det svaret kände jag mig.
Men fortfarande kan jag inte släppa tanken på barnet som blev slaget.
Sånt ger ju en otrygghet för lång tid framöver.
Och vad är det för vuxna i vår värld som inte vågar öppna munnen när någon blir utsatt på detta vis?
Vad ger det ett barn för förtroende för oss vuxna?
Ja mina ramsor var väl inte det bästa att höra för ett barns öron,men JAG gjorde iallafall något.
Jag stod inte där som ett fån och bara teg!
Jag är så arg så jag har ont i huvudet!

tjatmamman

Imorse var jag grinig.
För lite sömn kan få även den bästa ur balans.
Stressigt blev det också för idag började vi alla samtidigt i skola och på jobb.
Sonen hittade inga strumpor.
Skyll dig själv. tyckte jag,då han verkar tro att golvet på hans rum är tvättkorgen.(grrr..)
Efter mycket letande blev jag den där bittra/stressade/irriterade tjatmamman.
Ni vet, den där man lovade sig själv,innan man skaffade barn att man aldrig skulle bli.
-Meeen skynda på nu då,vi är sena.
-Har du lagt ner frukt i ryggsäcken?
-Borsta tänderna!
-Tänk om du hade städat ditt rum som jag sagt åt dig.. blablablabla...
Tjat,tjat,tjat!
Fy vad hemskt jag lät!

Så aningens förvånad blev jag i eftermiddags när jag kom hem från jobbet.
Tonåringen hade gått hem efter skolan,bara för att städa sitt rum, sonen hade städat sitt rum och lillasysters rum.

Nog för att tvättkorgen blev överfull IGEN men vad gör det om hundra år.
Dom lyssnade på sina sura,trötta, tjat mamma trots allt och gjorde något för att göra mig glad!

Fina,fina ungar=)

julklappar

Allså det här med julklappar är tusan inte lätt.
Har tjatat på mina barn om önskelistor,men de vet liksom inte vad de önskar sig.
Hur ska jag veta det då???
Visserligen så har jag ju gott om tid på mig,för jag panikhandlar alla klappar så sent som möjligt,typ den 22 december.
Men endå,jag vill ju veta vad jag ska handla!
Så om ni har något bra tips på julklappar till en 14- årig tjej,en 9-årig kille och en 7-årig tjej,så tas de tacksamt emot!

Perfekt söndag

Lagat världens godaste mat i dag.( tack svärmor för paj receptet) En alldeles underbar paj med ruccola, parmesan, vitlök och bacon och till det smördegs inbakad kycklingfilé med feta och mozzarella.
Så nu ligger jag på soffan alldeles övermätt och önskar att jag snart ska bli hungrig igen så jag kan äta allt det där goda en gång till!

Gillar söndagar som består av god mat, soffhäng och tidningar med söndagsbilagor! Stormen utanför höjer dessutom mysfaktorn.

Hoppas ni alla har en lika bra söndag som jag.

snö?

Tänk vad många goda skratt man får tack vare sina barn.

Idag tog jag med mig sonen ut på en promenad.
Vi gick förbi ishallen och där utanför fanns en stor snöhög.
Sonen blev överlycklig över att se snö men samtidigt tyckte han att det var konstigt att det bara var snö just där och ingen annanstans.
-Undrar var det kommer ifrån mamma?
-Från ishallen såklart,svarar jag.
-Nae,skulle inte tro´t,det ligger nog kvar sen förra året!

Inte hans ljusaste stund på dagen kan man väl påstå!
(nämnde jag att han är lik sin pappa?;)

Blödig

Fy vad blödig jag har blivit så här på äldre dar. Jag lipar när jag tittar på vissa tv program, som typ extreme homemakeover och arga snickarn. Och handlar det om barn eller djur som far illa så vill jag adoptera dem allihop! Ikväll grinade jag till och med till idol. Är tydligen helt känslig för andras sinnes stämningar. J och barnen skrattade åt mig men jag kunde inte hejda tårarna som rann nerför kinderna. Nej jag får allt ta och tuffa till mig lite, men hur?

märklig kombo

Om man är så trött att hela kroppen skriker efter att få gå och lägga sig,fötterna värker och man gäspar så stort att man tror huvudet ska gå av och samtidigt är man så rastlös och uttråkad att man håller på att bli tokig,
vad är det för fel på en då? Och vad gör man åt denna märkliga kombination?

egentligen

Så skulle jag behöva duscha, tvätta, vika tvätt, skura hela övervåningen med tandborste,

sanera tonåringens rum

(om hon inte har gjort det själv. Hon kom hem igår efter pappaveckan och rummet ser redan ut som ett katastrof område!) 

samt sortera all reklam som hamnar i olika högar i mitt hem.

Fast sånt gör man inte såhär sent på kvällen,säger min man.

Vad glad jag är att jag har han.Annars kanske grannarna skulle tro att jag börjat knarka.

Ja så är han ju snäll och allt det där.

Älskar han gör jag med. Väldigt mycket.

Och så har han en väldigt bra fru.

(om du läser detta älskling så är det här mitt försök att vara romantisk;)

Lite tidigt men...

Så där ja, nu kan vi hitta lite advents och julstämmning hemma hos oss.
Bakat bröd har vi också hunnit med.
Vad har ni pysslat med idag?

en vanlig fredag

Fast lite bättre såklart.
Har haft en grymt kul och kort dag på jobbet.
Jobbar med världens härligaste,galnaste och roligaste gäng!

Sen en liten vinst på det.

Nu är huset fullt av små tjejer som fnittrar och leker.

Ikväll blir det pizza och en massa rödvin (som jag visst tjuvstartat lite på) så idol med lilla familjen lite senare.
Just nu är livet ganska behagligt.

Ok,ok jag erkänner! Jag är fast i iphoneträsket. Jag glömmer att äta,glömmer att gå på toa och jag glömmer att sova. Ja mina barn glömmer ja ju förstås inte. Men nu har jag fattat hur kul det är med denna luren. Hur klarade jag mig utan så länge??? Och vilken tur att jag var ledig idag så jag kunde ta mig tid att förstå mig på min nya lilla vän. För jag kan väl inte ha glömt att gå till jobbet idag va???

Hoppsan! Som jag längtat efter min nya, fina lilla lur! Men måste tyvärr erkänna att det här med iphone inte var riktigt min grej. Fattar inte mycket alls och galet dåligt tålamod har jag också.Ingen bra kombo alls...

Så var det den där resa som jag var såå nervös för.
Men nu är den uppskjuten ett tag så jag får vara nervös och oroa mig en stund till.
Fram tills dess ska jag öva på lokalsinnet,som för tillfället är helt obefintligt.

Men just nu gläds jag istället åt något helt annat, för i veckan får jag min nya telefon=)
Känner mig som ett litet barn i väntan på tomten!

Ikväll struntade vi i alla måsten.

Sånt som att duscha,läsa läxor,packa skolväskor till morgon dagen och lägga fram morgondagens outfits.

Vilket vi säkert lär ångra imorgon när vi får stressa som tusan.

Men det är det helt klart värt. Vi tog oss tid att umgås och tanka lite kärlek,som Nelly sa.

Lilla Nell och jag kröp ner i sängen och snackade tjejsnack och tittade lite slött på pengarna på bordet.

(Grabbarna stannade nere och snackade killsnack och tittade på 112.)

Nu ligger hon och sover sött i sin säng. När jag stoppade om henne sa hon,mamma jag är fylld med kärlek nu.

Det blir varmt i hjärtat när hon säger så rara saker.

Gulliga,gulliga lilla Nell.

en bra söndag

Idag är en såndär dag då man tycker om sin familj lite extra mycket. Eller jag tycker ju lika mycket om dom hela tiden men idag har det varit så harmoniskt och lugnt i mitt hem.
Inga syskonkärleks bråk,hjälpsamma och glada barn utan
dessa humörs svängningar som drabbar dom allt för ofta.
Ni vet, ena stunden är man bästa mamman i hela världen
och nästa sekund så hatar dom en och ska flytta hemifrån på momangen,
sina 7,9 eller 14 år till trots.

Och eftersom det tydligen var fars dag idag så har jag varit en snäll fru,
 jag har inte suckat en enda gång åt ishockeyn som J har tittat på halva dagen.
(Inte så att han har hört i allafall.)
Han har sluppit alla hemma sysslor idag. Han har fått god mat och jag har bakat en god toscatårta åt honom.
Men nu är det kväll och slut på sånt,man vill ju inte skämma bort han för mycket. Så att det blir en vana..


Min egen pappa bjöd jag på fika,så en snäll dotter har jag visst också varit idag

Hoppas ni alla haft en bra söndag!

I fredags hade lilla Nells klass en klassfest. Med spöktema.
Det var disco,skelettjakt,spökpromenad och spöklekar.
Godis,chips och läsk i mängder.
28 vilda barn utklädda till häxor,zombier och annat läskigt.
Roligt hade dom. Men hej vad trött man blir som vuxen av att försöka hålla deras tempo.
Jag var lekledare,vilket var kul men i brist på fantasi hittade jag denna sida på nätet, kalasguiden.
Massa roliga lekar för både stora och små kan man hitta där.
De mest uppskattade var mumien och ät spöken.
Tänkte bara tipsa om ni har lika dålig fantasi som jag;)

många ettor

Haha!
Tänkte bara tala om att igår hade jag så här många som tittade in hos mig.111 besökare den 11/11-11,häftigt!

Sidvyer, igår

111

Att längta tillbaka

Så här såg det ut på min promenad idag

Och så här bra hade jag det i somras.En filt på gräsmattan,en bra bok och ett glas rött.

En bild säger mer än tusen ord. Iallafall i det här läget.
Lata dagar i solen drömmer jag om.
Vad längtar ni efter?
(ja jag förväntar mig as många kommentarer nu!)

tidsoptimistiskt

Jag är så galet bra på det här med att planera min fritid.
Ruskigt bra. Eller kanske inte...
Har visst lite otur när jag tänker emellanåt. Lite för tidsoptimistisk.

Tänker att jag ska hinna göra så mycket på den där lediga lilla stunden som svischar förbi.
Den där stunden som man behöver för att varva ner och ladda om batterierna.
Ligga på soffan och kolla på film hade ju varit bra.
Nästa gång jag är ledig ska det hamna överst på min lista.

Morgondagens lista är låång,blir matt av att bara tänka på den.

Ska börja med att förbereda lekar för 27 (eller var det 28?) barn till fredagens disco för Nells klass.
Byta någon?
Nähä,tänkte nästan det.
( Så är det smart att komma överens om att festen ska börja halv sju när jobbar till kvart över sex,jättesmart,inte ett dugg stressigt. Jag är inte särskilt stolt över min tanke verksamhet i detta läget kan jag lova)

Så var väl tanken att man skulle hinna med det där försummade hemmet också.
Tvätta lite kanske.  Innan badrummet förvandlas till ett tvätt berg.
Fan, vad kläder vi har i vår familj. Men inte i garderoberna,utan i tvättkorgarna.

Hinna träffa en söt vän som jag inte sett på jätte länge=)=)

Ja just det vi klämmer väl in ett utvecklings samtal också.
Jag är ju ledig.

Judo ska vi visst hinna gå på imorgon också.
OJ, nu har lurat mina barn. Fick för mig en stund om att det var torsdag idag och sa vid klockan sju till dom att jag dom/vi  missat  att det var judoträning idag.
Oj vad ledsna dom blev.
 Men nu sover dom,ska jag väcka dom för att berätta att jag tagit fel på dag?
Näe,(älskade ungar i all ära men det är faktiskt skönt att de sover)det får bli en överraskning imorgon,när det är torsdag på riktigt.
(Förvirrad jag? Nejnejnej, lite mycket i huvudet bara;)

fegis

Huvudvärk...
Och nervös!
Fick det där jobbsamtalet (som  jag väntat på i tid och evighet) idag.
Synd bara att det kräver att jag måste ut på en liten resa. En resa till den STORA staden,som jag avskyr!!!
Jag anser mig i vanliga fall som en människa med ganska mycket skinn på näsan.
Jag törs säga vad jag tycker och tänker. Jag står för mina åsikter.
Är inte särskilt rädd för att prata inför stora grupper med människor.
Och om det gäller mina barn så kan jag göra vad som helst och lite till.
Men när jag ska åka tåg,tunnelbana,pendel och buss alldeles själv till och i den STORA staden då är jag liten,feg,orolig och nervös. Det är mer än en vecka kvar till resan men jag hyperventilerar redan. Har knappt ingen känsel i armar och ben längre.
Wäää!!
Så om någon med lokalsinne ska till eller befinner sig i den STORA staden,säg i mitten på nästa vecka och har lust att leka guide till en vilsen lantis själ,så snälla hojta till!
I need your help.

MVH fegisen.