Vardagslyx

Eller just det, det är ju lördag så jag menar helglyx.
(Lördagar känns inte alls som helg när man jobbat hela dagen)

Ibland får man det man önskar. Igår smsade jag med en vän om min oro när J var på sjukan. Just då var jag trött på att försöka vara stark och hålla skenet uppe för barnens skull. Jag vill ju inte oroa dom genom att visa att mamma är så ledsen och orolig för att deras pappa är sjuk.
Jag kunde varken dra täcket över huvudet eller bli liten igen.
Inte igår iallafall.
Men idag fick jag vara lite liten igen, så underbart!
Världens bästa föräldrar var barnvakt idag när jag skulle jobba, för J mår fortfarande inte bra.
När jag slutat jobba och skulle hämta hem mina små/stora troll blev jag inbjuden på middag.
Mammas kalops.
Åh vad skönt det var att sitta ner vid ett dukat bord, maten lagad och min underbara familj samlad. Mamma, pappa, syster yster och nästan alla barnen. (Äldsta dottern fattades och J förstås.)
Den där underbara känslan av familjens kärlek och stöd mitt i allt det här jobbiga som vi tvingas gå igenom titt som tätt.
Det var nästan bättre än att känslan man hade när man var liten och kröp upp i mammas eller pappas knä när världen kändes orättvis.
Åh vad underbara ni är, jag är så glad att jag har er och vi har så himla kul tillsammans. Har fortfarande skrattkramp i magen!

Mina föräldrar är bara de bästa!
Och syster yster oxå såklart:)
Kärlek!