torsdag 29 september 2011

så här vill jag bli när jag blir gammal

Finaste lilla morfar=)

Imorse träffade jag min lilla morfar.
 När jag blir gammal vill jag bli som han. Eller som den här tanten.
Åter till min lilla morfar,han är 87 år ung,som han nog själv skulle påstå.
Han bor själv med sin stora hund, i sitt lilla radhus, sedan mormor gick bort för ca tio år sen.
Han städar,lagar mat,tvättar ja han klarar sig helt själv. Ingen hemhjälp alls!
Han kan till och med köra bil fortfarande.
Varje dag klockan kvart över nio tar han sin lilla bil och åker till COOP för att handla. 
Det är enda gången han lämnar sin hund ensam.
Hunden går han på långpromenader med minst fyra gånger om dagen!
Visst några krämpor har han väl, men i övrigt är han helt frisk och pigg.
Helt klar i huvudet är han också.
Dessutom så älskar han att vara busiga farbrorn med sina barnbarnsbarn, 
även om han inte har riktigt samma ork längre.
Igår fick han brev från kommunen,
med förfrågan om ifall han ville ha hjälp i hemmet
 eller ett trygghets larm.
Men lilla morfar tyckte minsann att det där var ju för gamlingar!
Han är den bästa farbrorn jag vet,älskade lilla morfar! 

onsdag 28 september 2011

vad har jag gett mig in på?

Okej då var allså "bollen" iväg sparkad.Nu återstår bara en evigt lång väntan på att få den tillbaka.
Nerverna låg helt på utsidan och min enda tanke under hela tiden var 
-vad har jag gett mig in på???
Herregud jag har aldrig varit så nervös i hela mitt liv! Illamåendet visste liksom inga gränser alls.
En massa frågor som krävde bra svar.
Blev helt tom i huvudet och har ingen aning om vad jag svarade!
Tillfällig minnesförlust,tror jag att jag drabbades av.

tisdag 27 september 2011

Lätt att va efterklok

Ge mig nuuu!!!!
Tänk om jag hade tagit vägen förbi affären på väg från jobbet. Då hade jag suttit här nu och mosat i mig chokladbit efter chokladbit,tills jag nästan kräkts! 
Men det gjorde jag ju inte fan också .
Nej då istället sitter jag här och äter torra jävla knäckebröd. 
Ja det är ju gott det också men inte när man vill ha choklad! Erkänner härmed mitt sockerberoende,om jag inte gjort det tidigare.

måndag 26 september 2011

låt tiden gå fort

Skulle så hemskt gärna vilja att den här veckan var över.
Oftast tycker jag att tiden går för fort och att jag inte riktigt hinner med. Men nu kan inte tiden gå fort nog.
Är helt uppbokad av jobb, olika möten och läkartider hela veckan!
Dessutom vill de där fjärilarna i magen inte ge mig någon ro,de bara fortsätter att fladdra.
Känner mig galet stressad och tokigt nervös.
Rädd för att jag ska glömma något viktigt.
Åhh om det bara kunde vara söndag eller nåt istället!

söndag 25 september 2011

syskonkärlek

Här har man gått och längtat efter och saknat sina små som varit iväg på lite äventyr.
Knappt hinner de innanför dörren innan de slåss,bråkar och skriker åt varann.
Underbara, härliga syskon kärlek...suck!


lördag 24 september 2011

älskade ungar



Finns nog inget bättre än en ledig lördagmorgon med mina små hjärtan.
Disney kanalen är på för fullt,frukosten framdukad och vi bara myser.
Det skrattas åt programmen och sjungs med till musiken. Små härliga barnröster som sjunger upp sig på morgonen,varma små händer som klappar på min kind,och deras små röster som säger till mig
-åh mamma vad jag tycker om dig!
eller
-åh vad snäll och söt du är mamma!(trots att håret står åt alla håll och kanter och sminkningen är obefintlig)
Fina,fina små ungar!

fredag 23 september 2011

härliga fredag

Härliga fredag!
Kort jobbdag,fika med finaste Thezza och nu vinkväll med käraste svärmor!
Lovely!!!
Ha en toppen helg alla fina!

torsdag 22 september 2011

på kurs

Ikväll drar vi på italienska kurs,jag och mannen.
Största ska vara barnvakt åt sina småsyskon,hur ska det gå tänker jag.
Ibland kan de vara hur snälla som helst mot varann och ibland kan de inte ens vara i samma rum i fem minuter utan att klösa ögonen ur varann.
Hoppas att ikväll är en sams kväll för mina älsklingar.

onsdag 21 september 2011

väntan

Såna här har jag i min mage!
Bild lånad från nätet.
Nervös så det pirrar i magen.
Fjärilarna fladdrar runt,runt och vill inte slå sig till ro.
Väntar med spänning på det som ska ske nästa vecka, fast med en slags skräckblandad förtjusning.
Hoppas,hoppas!

tisdag 20 september 2011

kvällar


Ibland skulle man vilja att timmarna på kvällen varade lite längre.Bara för att få vara nära mina små hjärtan en stund mer.
Mitt stora hjärta fattas mig.(pappavecka)

En familjekväll med idol varvat med knasiga konversationer,fnitter,krosskramar,ryggknäckarkramar och en och annan liten puss,tog slut alldeles för fort.

För när man tycker riktigt,riktigt mycket om någon, då bara måste man kramas hårt,som Nelly sa.
Nu ligger de nedbäddade i sina sängar och sover sött.
Tror att jag ska smyga in och stjäla en puss till,tyst,tyst för att inte väckas.


måndag 19 september 2011

glömska barn

Barnen har visst helt glömt vad vi gör på morgnarna här hemma och varför vi faktiskt går upp på morgonen!
Jag trodde att de hade koll på det där med rutiner nu,en bit in på hösten men icke! 
Jag får hela tiden styra dom i rätt riktning och tjata,jag gillar INTE att tjata!
Varje vardagsmorgon får jag påminna dom om att de MÅSTE gå upp ur sängen,klä på sig,äta frukost,borsta tänder och ta på sig skor och ytterkläder.
De borde ju fixa det där själva...(Det gör dom ju egentligen men det tar ju sån tid!!!)
Om vi skulle köra på i deras takt så skulle vi ju behöva gå upp kl 5 på morgonen och vem orkar det om man inte absolut måste?
Tidsbristen gör mina barn alldeles för bortskämda. Jag passar upp på dom hela tiden,så fel jag vet!
Men vad gör man inte för att komma i tid?.

När de ska fixa sina morgnar själva så kommer vi alltid i sista minuten,det ger mig magsår.
De fastnar i frukostlekar,i sin spegelbild,i tvn eller i sina tankar.
(Vilket är helt okej en ledig dag då vi har tid till det.)
Då blir ju min uppgift att avbryta det där roliga,tjata lite och stressa dom.
Varför fick jag den tråkiga uppgiften?
Känns som jag är en kofösare,fast jag föser barn i stället.
Barnfösare kanske man kan kalla det?



söndag 18 september 2011

ett beroende

Jag har skaffat mig ett missbruk,jag har blivit en blocket knarkare.
Inte för att jag vill köpa eller sälja något,nej då!
Jag har allt jag behöver och lite till.
Jag tycker bara att det är så kul att titta runt och se vad människor TROR att de kan sälja! Vissa försöker sälja saker som jag inte ens skulle kunna skänka till second hand med gott samvete!

Tror de verkligen att de kan få 10000 kr för begagnade köksmöbler,som dessutom verkar ha sett sina bästa dagar,jag bara undrar!
Om jag skulle köpa  köksmöbler så skulle ju jag välja att köpa nytt för 10000 kr istället för begagnat.

Någon försökte att sälja en säng(från Jysk dessutom) för 12000 kr. Har sett den sängen där och den kostade inte ens så mycket i nyskick.
Hur tänker man då,undrar jag?

Något annat som jag lagt märke till är att de som bor i mindre städer tror att de kan få så mycket mer betalt än de som bor i en större stad.
Är vi som bor i mindre städer girigare,tänker jag?

Sen är det ju dessutom så kul att kolla på alla misslyckade bilder som lagts ut, med tvätthögar eller annat stök  bredvid det man vill sälja. Eller bilder på hem med väldigt dålig inrednings smak.
Såg en bild på gröna stolar med turkosa prickar på, på bordet låg det en svart vaxduk med vita prickar och i bakgrunden en väldigt blommig lampskärm i lila och blommiga
gula tapeter a´la sjuttiotal!
Jag minns inte ens vad de ville sälja i den annonsen;)
Men jag måste ju tacka blocket för min skrattkramp jag har i magen just nu,vilket bra sätt att börja denna gråa dag på=)

Kolla själva får ni se,det är beroende framkallande!
http://www.blocket.se/

lördag 17 september 2011

Manisk

Har hört att det går löss på barnens skola,som det gör varje höst tydligen.
Jag HATAR löss,det kliar överallt bara jag hör ordet!
Får någon slags lusmani och kollar deras hår ca tio gånger om dagen.Jag kan ju ha missat något de nio första gångerna liksom!
Barnen är så där lagom trötta på mig och skriker
-Nej mamma inte nu IGEN!!!
Men jag fortsätter att jaga dom med luskammen i högsta hugg!
Är egentligen livrädd för att jag ska hitta minsta lilla gnet.

Skapligt lördagsnöje va?
Äckligt!

fredag 16 september 2011

Fördelar och nackdelar!

Att vara hemma från jobbet har ju både för och nackdelar!

Nackdelar;
man ser allt som behöver göras i hemmet,som tex
putsa fönster,rengöra ugnen,ta hand om tvättberget och utrota dammråttor
man har allt tid i världen men orken och energin fattas
ångest över förlorad inkomst

Fördelar;
man besvärar inte sina kollegor och kunder med hostattacker,snorande och nysande.
Ehh jag kommer inte på någon mer fördel.

Men herregud vad uttråkad man blir av att vara hemma..

torsdag 15 september 2011

att ångra sig lite

Host,host..
Hostar mig till lite magmuskler tror jag minsann!
Försökte lindra hostan igår kväll med lite hostmedicin,men det fick jag ångra.
Tål tydligen inte cocillana etyfin så inatt har jag i och för sig inte hostat men istället har jag mått illa,haft klåda och varit sömnlös.
Lilla Nell vaknade i natt av växtvärk i benen. Som den mindre smarta mamman jag är så fick hon ju såklart vara hemma hon också idag.
Det jag inte alls tänkte på just då var hur svårt det är att hålla en snart sjuåring sysselsatt och på bra humör när man själv är sjuk.
En halvtimma efter att jag ringt skolan och en panodil senare ångrar jag mig bittert. 

Tror ni hon är uttråkad?

onsdag 14 september 2011

snälla barn


Som jag sa igår, jag är förkyld.
Feber, snor(väldigt mycket snor,var kommer allt snor ifrån? 
är det hjärnan som smälter och rinner ut genom näsan måntro?), hosta och halsont.
Eftersom mitt tillstånd idag kan jämföras med en nedsövd mask så har barnen fått hoppa in.

De har:
* städat sina rum
*  varit och handlat
*  frågat flera gånger om det är något de kan hämta åt mig.

Jag har:
* Legat aktivt på soffan och i sängen
 (och ätit choklad när de ej har sett...men säg inget till barnen!)

Så himla rart och gulligt av dem, men jag tyckte jag hörde något om betalning...
Undrar vad dom menar med det?

tisdag 13 september 2011

Jag dör...

Jätte,jätte förkyld,febrig,snorig och nästan döende...
Återkommer om jag överlever...
(jajaja,jag överlever nog, vill ju bara leka lite drama queen;)

måndag 12 september 2011

Måndag from hell!

Jag som brukar gilla måndagar...men INTE idag!
Förkyld som en karl(läs döende) cyklade jag i ösregn till jobbet så när jag kom fram såg jag ut som en dränkt katt med sminket rinnande på kinderna och kläderna var dyngsura!
Inte nog med detta, på jobbet la fläktarna av så luften stod still och det var varmare än i helvetet!
Ingen bra start på veckan alls!!!
Så nu ska jag krypa upp i min fåtölj med mitt kaffe och tycka synd om mig själv en stund.
Hoppas ni haft en bättre dag än mig!

Men om jag ska berätta något positivt om dagen idag så mår min man något bättre=)
Han har varit på sjukhuset idag och fått botox i benen,så inga rynkiga ben för hans del mer;)
Nej då det ska hjälpa så att han slipper få skakningar och ryckningar i benen.
Så inatt kanske jag slipper bli sparkad på.

lördag 10 september 2011

En annorlunda lördag



Detta har varit en annorlunda helg,även om vi försökt göra det bästa utav den.Mannen mår fortfarande dåligt.Han har inte fått behålla en matbit på 4 dagar. Jävla cellgifter!

Så frustrerande att bara stå bredvid och se på när han mår så här.


Känner mig som  gnälliga tanten just idag. 
Får så otroligt dåligt samvete när jag sitter här och skriver en massa gnäll.
Det är ju inte jag som är sjuk.
Det är nästan bara här i bloggen som jag ventilerar,gläntar på känslor, spyr ut min sorg och emellanåt bitterhet.

I "vanliga" livet är det mitt hurtiga-jag som lever.
Finns liksom inget annat alternativ...

Men jag är trött,ja vi är trötta hela familjen. 
Livet är lite för  hårt och smärtsamt ibland. 
Många tankar som snurrar i huvudet.
Tänk om han/jag /vi går igenom allt detta utan att det förändrar något?
Att MS:en fortsätter att hålla hans kropp i ett järngrepp?
Tankarna om barnen finns där hela tiden.
De får stå tillbaka på många saker.
Eller iallafall vänta tills de är så stora att de kan göra vissa saker själva,utan en vuxen.
Bär det som en stor tyngd på axlarna.
Visst de är glada och pigga små typer men eftersom jag inte är oförskämt rik så måste jag ju jobba.
Är ganska sällan hemma innan halv sju på kvällarna och hinner därför inte med att låta dem ha olika fritids aktiviteter.Sånt jag vet att mannen gärna hade följt med dem till om han bara hade kunnat.
Jag har inte all ork,tid och energi som jag skulle vilja eller behöva att ha.


Springer ikapp med rädslan och den vinner över mig ibland.
Jag är så rädd, ja LIVRÄDD för vad framtiden har med sig för oss!
Önskar så att framtiden är ljus - jag hoppas det och vill tro på  mirakel - för det sker!



fredag 9 september 2011

Nej men skål på mig!

Födelsedag,man bryr sig lite mindre för varje år man fyller.
Lite märkligt det där.
Visst paket blir man ju aldrig för gammal för,men man blir ju gladare för att ens familj och vänner faktiskt kommer ihåg ens födelsedag! Eller kanske skulle man tacka facebook för det?

Har haft en toppen dag trots lite små olyckor!
Sonen är tydligen laddad med otur,igår ramlade han och slog i sin handled.Idag var den svullen som tusan.Ett litet läkarbesök senare konstaterades att inget var brutet men en rejäl stukning däremot!
Mannen mår fortfarande sämst efter gifterna.Största är hos mormor och lilla leker idol på sitt rum!
Själv dricker jag vin,så skål!!!

blandade inlägg